Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga

Det finns en stor skillnad mellan kommuner i hur grad skyddsbehövande och deras anhöriga
kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar och som bott i Sverige i 4-6 år.

Uppgifterna kommer från STATIV - en longitudinell databas för integrationsstudier som tillhandahålls av SCB.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, vistelsetid 4-6 år

Datakälla: STATIV från SCB via Kolada

Exportera data till Excel

Trend:

Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2013.

Senaste värdet:

48 % (2020).

Utgångsvärde:

22 % (2013).

Kommentar

Andel förvärsarbetande skyddsbehövande och anhöriga har ökat med drygt 30 procentenheter sedan 2013. Data på kön finns bara sen 2018. Där kan man dock se att andelen är högst hos män men minskade 2019 medan andelen hos kvinnor ökade 2019.

Indikatorn följer upp delmål:

10.7 - Främja ansvarsfull och säker migration

Delmål 10.7 är att underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.