Demografisk försörjningskvot

Antalet äldre ökar. Över hälften av den förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg. Att det finns fler äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Önskvärt är ett lågt värde.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel personer 0-19 och över 65 år av personer 20-64 år

Välj geografiskt område
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde
0	Västerås	2000	0,67
1	Västerås	2005	0,69
2	Västerås	2010	0,72
3	Västerås	2011	0,72
4	Västerås	2012	0,72
5	Västerås	2013	0,73
6	Västerås	2014	0,73
7	Västerås	2015	0,74
8	Västerås	2016	0,74
9	Västerås	2017	0,75
10	Västerås	2018	0,75
11	Västerås	2019	0,75
12	Västerås	2020	0,76
13	Västerås	2021	0,76
14	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2000	0,76
15	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2005	0,77
16	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2010	0,80
17	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2011	0,81
18	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2012	0,82
19	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2013	0,84
20	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2014	0,84
21	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2015	0,85
22	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2016	0,87
23	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2017	0,89
24	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2018	0,89
25	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2019	0,90
26	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2020	0,91
27	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2021	0,91
28	Större stad (ovägt medel)	2000	0,67
29	Större stad (ovägt medel)	2005	0,67
30	Större stad (ovägt medel)	2010	0,68
31	Större stad (ovägt medel)	2011	0,69
32	Större stad (ovägt medel)	2012	0,69
33	Större stad (ovägt medel)	2013	0,70
34	Större stad (ovägt medel)	2014	0,70
35	Större stad (ovägt medel)	2015	0,71
36	Större stad (ovägt medel)	2016	0,72
37	Större stad (ovägt medel)	2017	0,72
38	Större stad (ovägt medel)	2018	0,73
39	Större stad (ovägt medel)	2019	0,73
40	Större stad (ovägt medel)	2020	0,74
41	Större stad (ovägt medel)	2021	0,74
42	Riket	2000	0,70
43	Riket	2005	0,70
44	Riket	2010	0,71
45	Riket	2011	0,72
46	Riket	2012	0,72
47	Riket	2013	0,73
48	Riket	2014	0,73
49	Riket	2015	0,74
50	Riket	2016	0,75
51	Riket	2017	0,75
52	Riket	2018	0,76
53	Riket	2019	0,76
54	Riket	2020	0,77
55	Riket	2021	0,77

Datakälla: SCB via Kolada

Exportera data till Excel

Kommentar

Den demografiska försörjningskvoten ligger på 0,76 vilket är samma nivå som riket och kommungruppen men betydligt lägre jämfört med snittet i länet, vilket kan kopplas till att stor andel personer i arbetsför ålder bor i städer.

Indikatorn följer upp delmål:

11.3 - Inkluderande och hållbar urbanisering

Delmål 11.3 är att till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.