Kväveoxidutsläpp per invånare

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av
NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av
motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid energiproduktion. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan.

Indikatorn visar totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer dividerat med invånare inom det geografiska området.

Diagram
Tabell
Jämför

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), per invånare

Välj geografiskt område
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (kg/inv.)
0	Västerås	1990	28,8
1	Västerås	2000	16,8
2	Västerås	2005	15,2
3	Västerås	2010	13,4
4	Västerås	2011	12,7
5	Västerås	2012	11,9
6	Västerås	2013	10,7
7	Västerås	2014	10,1
8	Västerås	2015	10,1
9	Västerås	2016	10,1
10	Västerås	2017	9,7
11	Västerås	2018	9,5
12	Västerås	2019	9,1
13	Västerås	2020	9,0
14	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	1990	36,5
15	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2000	28,9
16	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2005	24,7
17	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2010	21,7
18	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2011	20,8
19	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2012	19,6
20	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2013	18,8
21	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2014	18,0
22	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2015	17,4
23	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2016	16,9
24	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2017	15,9
25	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2018	15,2
26	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2019	14,0
27	Västmanlands läns kommuner (ovägt medel)	2020	12,8
28	Större stad (ovägt medel)	1990	30,9
29	Större stad (ovägt medel)	2000	22,7
30	Större stad (ovägt medel)	2005	19,8
31	Större stad (ovägt medel)	2010	16,6
32	Större stad (ovägt medel)	2011	15,8
33	Större stad (ovägt medel)	2012	14,9
34	Större stad (ovägt medel)	2013	14,2
35	Större stad (ovägt medel)	2014	13,7
36	Större stad (ovägt medel)	2015	13,3
37	Större stad (ovägt medel)	2016	12,9
38	Större stad (ovägt medel)	2017	12,2
39	Större stad (ovägt medel)	2018	11,7
40	Större stad (ovägt medel)	2019	10,9
41	Större stad (ovägt medel)	2020	10,2
42	Riket	1990	53,5
43	Riket	2000	44,7
44	Riket	2005	41,0
45	Riket	2010	37,1
46	Riket	2011	36,1
47	Riket	2012	35,2
48	Riket	2013	34,6
49	Riket	2014	33,6
50	Riket	2015	32,5
51	Riket	2016	31,2
52	Riket	2017	30,0
53	Riket	2018	29,3
54	Riket	2019	27,6
55	Riket	2020	24,0

Datakälla: SMED via SMHI & Nationella emissionsdatabasen via Kolada

Exportera data till Excel

Kommentar

Utsläppen av kväveoxider i Västerås, räknat per invånare, har minskat till mindre än tredjedel av mätvärdet för 1990, och ligger på en betydligt lägre nivå än det nationella snittet.

Indikatorn följer upp delmål:

11.6 - Minska städernas miljöpåverkan

Delmål 11.6 är att till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

Det här är ett Kolada-nyckeltal vilket innebär att indikatorn tagits fram av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för svenska kommuners och regioners arbete med Agenda 2030.