Det finns en stor skillnad mellan kommuner i hur grad skyddsbehövande och deras anhöriga
kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar och som bott i Sverige i 4-6 år.
Uppgifterna kommer från STATIV - en longitudinell databas för integrationsstudier som tillhandahålls av SCB.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
0 |
2013 |
22 |
|
1 |
2014 |
28 |
|
2 |
2015 |
35 |
|
3 |
2016 |
41 |
|
4 |
2017 |
47 |
|
5 |
2018 |
51 |
|
6 |
2019 |
53 |
|
7 |
2020 |
48 |
|
8 |
2018 |
34 |
|
9 |
2019 |
41 |
|
10 |
2020 |
31 |
|
11 |
2018 |
64 |
|
12 |
2019 |
60 |
|
13 |
2020 |
58 |
|
14 |
2013 |
27 |
|
15 |
2014 |
30 |
|
16 |
2015 |
37 |
|
17 |
2016 |
45 |
|
18 |
2017 |
47 |
|
19 |
2018 |
51 |
|
20 |
2019 |
53 |
|
21 |
2020 |
49 |
Andel förvärsarbetande skyddsbehövande och anhöriga har ökat med drygt 30 procentenheter sedan 2013. Data på kön finns bara sen 2018. Där kan man dock se att andelen är högst hos män men minskade 2019 medan andelen hos kvinnor ökade 2019.
Västeråsbarometern