VästeråsbarometernOhälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år.
Ohälsotal
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (dagar/person) |
|---|---|---|---|
0 |
2005 |
50,4 |
|
1 |
2006 |
48,9 |
|
2 |
2007 |
46,8 |
|
3 |
2008 |
42,9 |
|
4 |
2009 |
39,4 |
|
5 |
2010 |
36,8 |
|
6 |
2011 |
34,3 |
|
7 |
2012 |
33,9227 |
|
8 |
2013 |
32,7808 |
|
9 |
2014 |
33,4 |
|
10 |
2015 |
34,7105 |
|
11 |
2016 |
35,2039 |
|
12 |
2017 |
33,4 |
|
13 |
2018 |
29,9 |
|
14 |
2019 |
27,0255 |
|
15 |
2020 |
25,1668 |
|
16 |
2021 |
25,51 |
Datakälla: Försäkringskassan via Kolada
Kommentar
Ohälsotalet är i Västerås strax över 21 dagar år 2020. Ohälsotalet för kvinnor är högre än för män, generellt också i jämförbara kommuner, över 25 dagar för kvinnor att jämföra med nästan 18 dagar för män.
Viktigt att ha i åtanke är att det inte bara är befolkningens hälsa som påverkar ohälsotalet. Sedan år 2008 har socialförsäkringspolitiken ändrats i Sverige, vilket bland annat medfört stora förändringar gällande regler kring Försäkringskassans olika ersättningar. De regler som infördes den 1 juli 2008 är striktare än de tidigare, och är säkerligen en viktig orsak till varför ohälsotalet i Västerås, såväl som i övriga Sverige, har minskat.