Halter av fosfor i Mälaren

Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte. Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Figuren visar fosforhalterna i Västeråsfjärden från 1964 och framåt. Den beräknade halt som anger gränsen till god status - det vill säga den status som vi ska nå enligt miljöbalken - är 34 µg/l.

Diagram
Tabell

Halter av totalfosfor i Mälaren
Rad-id	Datum	Värde (µg/l)
0	1964	110,5
1	1965	138,3
2	1966	106,5
3	1967	112
4	1968	95,7
5	1969	108,2
6	1970	89,7
7	1971	91,3
8	1972	87,7
9	1973	50,2
10	1974	59,3
11	1975	54,3
12	1976	53
13	1977	46
14	1978	47
15	1979	56
16	1980	71,7
17	1981	59,4
18	1982	59,1
19	1983	45,8
20	1984	41,6
21	1985	58,6
22	1986	52,1
23	1987	47,3
24	1988	50,6
25	1989	55,4
26	1990	51,1
27	1991	51,3
28	1992	48,4
29	1993	45,9
30	1994	69,3
31	1995	44,6
32	1996	60
33	1997	48,8
34	1998	36,8
35	1999	48,8
36	2000	44
37	2001	55,3
38	2002	51,2
39	2003	46,8
40	2004	47,5
41	2005	45,7
42	2006	41,3
43	2007	32,7
44	2008	50,7
45	2009	57,1
46	2010	51
47	2011	52,2
48	2012	74,5
49	2013	41
50	2014	43
51	2015	38,3
52	2016	41,3

Datakälla: Uppgifterna ingår som en del i den samordnade övervakningen av miljöförhållandena i Mälaren (samlad recipientkontroll) som administreras av Mälarens vattenvårdsförbund.

Exportera data till Excel

Kommentar

Årsmedelhalten av fosfor varierar mellan olika år beroende bland annat på klimatfaktorer. Sedan år 2000 kan ingen trend utläsas. Trenden bör utläsas på lång sikt och utan att ta hänsyn till enstaka upp- eller nedgångar i kurvan.

Nivån på fosforhalterna sedan 70-talet är generellt sett lägre än vid mätningarnas början på 60-talet vilket beror på utbyggnaden av avloppsreningen.